2024-04-12

st


 

Hindrade intrång hos Kungafamiljen


Och en händelse där som man aldrig glömmer. Det var jag som grep honom och fick åka med till Kalmar för att avlägga rapport.




Mitt ABAB 1974-1979

 Mitt intresse är mellan 1974-1979 då jag var anställd, så när de olika bolagen köptes och såldes så kan det kanske vara fel på något årtal då det skiljer ibland då ett bolag köps till att det byter namn etcetera.

Vad som inte finns med i min beskrivning är ABAB:s interna organisation eller dess dotter-företag som Skyddsbevakning i Södertälje AB eller ABAB lokalvård och inte heller den samverkan med LM Ericssons Larmdivision eller Televerket Larm som fanns. 

Vid anställningen så började man på ambassadbevakning varför man fick vapenutbildning på revolver Arminius kaliber 32. Sedan på Stril erhölls genomgång av Kpist 45B med åtföljande vaktprov. Vi fick även utbildning/genomgång dvs. lära oss att sätta ihop och plocka isär Ksp 36, den enkelpipiga varianten, då den var beredskaps-/förstärkningsvapen, men jag kan inte minnas att vi sköt med den utan enbart plockade med den på verkstadsplan.

När det gäller ABAB så fanns det många intressanta bevakningsuppgifter en del tillfälliga och det finns säkert en hel del roliga, dråpliga och intressanta händelser och incidenter att berättas.  

Själv jobbade jag så gott som på alla konserter på konserthuset under ett år, från att vara själv (Leo Kottke) till att som mest vara drygt 20 man (Frank Zappa). Vi den senares konsert så fick vi uppgift om att det stod folk i entrén och vi skulle se till vad det var och det visade sig vara ABBA som för att komma in ville sitta i en viss loge och vad jag kommer ihåg fick dom inte det varvid dom gick därifrån.

- konserten med det finska hårdrocksbandet Hurriganes på Göta Lejon där det hettade till mellan två föreställningar och EMA Telstars personal låste in sig i biljettkassorna och när vi (4) lyckats lugna ner situationen så kom dom och stack till oss lite extra ersättning för gott arbete. 

- då kungen invigde Tumbas (entertainern, ishockey-, fotboll-, golfspelaren) golftält och man agerade som parkeringsvakt. Där kommer en limousin, upp i enskild ställning, honnör, aj då Stig Grybe (skådespelare) här kommer en ny bil enskildställning, honnör, men va f.. Lill Lindfors (sångerska) så kommer en limousin till och en man stirrar ut genom bilrutan och jag stirrar tillbaka. Oj då, det var kungen, det var ju synd att hälsningarna var slut men man kan väl säga att jag utförde arga leken med kungen med oavgjort resultat.

- når vi på T-banan skrev in en omhändertagen i arresten för fylleri vilket väl inte var helt reglementsenligt eller ens lagligt men mot yttre kommissarien ÄQ protesterade man inte, inte heller det inre befälet på polisstationen Pinsp ”S” som var den som egentligen hade ansvaret. Rättades förmodligen till då vi lämnat polisstationen.

- ingripandet mot två bärplockande tyska medelålders damer för misstanke om olaga underrättelseinhämtning men det tar för mycket tid att rekapitulera. Eller då militärpolisen under deras utbildning försökte bluffa sig in i anläggningen. 


Hälsningar

F.d. ABAB-ianen 1068 Lars-Ola

En dag i vakten (ledig)

 En dag i vakten (eller snarare utanför vakteriet dvs. ledig)

Sitter på tunnelbanan och är på väg från Stadshagen mot city då en ung man stiger på vid Station Rådhuset och sätter sig mitt i mot mig. Han tittar fundersamt på mig och säger ”du är polis va” Jag svarar nekande och han fortsätter att se fundersam ut och säger sedan att ”det är väl ingen bra ide att jag tar fram den här” och öppnar jackan och visar en flaska rödvin. Jag svarar då ”nej det är inte bra” ”Nähä” säger han och fortsätter ”jag byter vagn” och jag svarar ”ja gör det”, Så vid nästa stopp så byter han vagn för att inmundiga medhavd frukostdryck. Han hade förmodligen precis blivit släppt från arresten på Kungsholmen och då han tillhörde klientelet som höll till vid Bagarmossens tunnelbanestation så kände han igen mig men kunde inte placera varifrån.

En dag i Vakten (ledig)

En förmiddag och jag är i city då jag träffar på ett par från hemorten (en liten ort i Mellansverige) och vi bestämmer oss för att gå till gamla stan och fika. 

Vi går på Västerlånggatan och klockan är runt 11-tiden. När vi går där så möter vi folk och dom hälsar igenkännande, så efter en stund när allt fler hälsar börjar paret att titta lite konstig på mig, jag tycks vara igenkänd, men vi fikar och skiljs sedan åt då dom fortsätter sitt turistande.

Jag hade slutat minst ett halvår tidigare på Industridepartementet som låg på Storkyrkobrinken, där fanns också Styrelsen för Teknisk Utveckling och Energisparkommittén och i kvarteret fanns budget- och ekonomidepartementen. Man satt i reception en vecka och gick sedan som rörlig ordningsvakt en vecka och utgick då från Kanslihuset som låg på Myntgatan och inkvarterade Statsrådsberedningen, kommundepartementet samt ett par departement till, snett emot låg utbildningsdepartementet på Mynttorget och dom hade också lokaler på andra sidan huset så det var ett antal departement på den här sidan av strömmen (gamla stan). Så man träffade och pratade med många även med ”gubbarna” som fiskade i strömmen och blev därmed igenkänd av många.

Det dröjde sedan länge innan jag besökte gamla stan igen och ännu längre vid lunchtid.

En dag i vakten (epilog) 

Likväl som att bli igenkänd så känner man igen personer från ABAB tiden. Har slutat på ABAB och sitter i bilen och väntar på min fru som har ett ärende som tar 45-60 minuter och då det är ont om parkeringsplatser i närheten så ställer jag mig utanför ett ABAB objekt där det finns plats dvs det är stoppförbud, jag håller därför noggrann uppsikt och ser jag en polisbil eller parkeringsvakter närma sig så tar jag ett varv runt kvarteret för att återkomma. 

När jag stått en stund så utpasserar IB- chefen Birger Elmèr (avslöjad av Peter Bratt och Jan Guillou, och publicerat i Folket I Bild Kulturfront nr 9-10/1973¹) från porten mittemot där jag står och det har tydligen inte gått omärkt förbi att jag står där jag står och flyttar mig emellanåt för att återkomma. För efter ytterligare en stund kommer en person ut genom samma port och som jag väl känner igen som militär/reservofficer. 

Han går över gatan och passerar sakta förbi mig och försöker se naturlig ut när han kikar in i bilen, han skulle kunnat känt igen mig men tydligen inte och då jag inte komihåg hans namn, kom bara på hans flickväns namn (IJ) så tyckte jag ínte det var läge att ge mig till känna. Han fortsätter till en kiosk där han inhandlar kvällstidningen och kommer sakta gåendes tillbaka åter kikandes in i bilen. Så en gång ABAB alltid ABAB.

¹ Ett längre reportage om ABAB med rubriken ”Sverige Under Uppsikt” finns i nummer 11/1974 med bl. a intervju med Hans Öström.

Lars-Ola Ö

En dag i vakten 1 flera berättelser

 Några episoder från ”vakteriet”

En dag i vakten (kväll, Bagarmossen T-bana)

En fredagskväll mycket folk i rörelse och när vi gör några ingripande, som avisar eller avhyser ungdomar från vänthallen, så kommer en medelålders salongsberusad man fram och säger sig vara redaktör för en lokal gratistidning och ifrågasätter i stort sett allt vi gör. Vi bryr oss inte i början om detta men när kvällen lider så tycker ungdomarna att det är kul att någon äldre tar deras parti och börjar bli allt stökigare.

Då vi inte anser att mannen är tillräckligt berusad för att omhändertas eller inte är direkt stökig mot oss så kontaktar vi polisen och berättar om mannen och som vi ser det uppviglar ungdomarna och dom säger att vi skickar en bil.

Senare på kvällen kommer det en man/ungdom som är berusad och börjar bli stökig varvid vi beslutar att ingripa mot honom och när vi tar tag i honom så ser vi den tidigare omnämnda mannen komma in i biljetthallen och vi säger till varandra att vi tar honom istället och så säger vi till han som vi håller i att vi släpper dig och då sticker du och kommer inte tillbaka mer i kväll för då tar vi in dig.

Så när ”redaktörn” kommer och gapar om att vi inte har befogenhet mm så släpper vi han som vi håller i och säger stick och han försvinner och då tar vi tag i mannen och han protesterar och säger att han skall ringa polisen och vi säger då att det är redan gjort och dom är på väg och tar in honom i avräkningsrummet.

Polisen anländer och vi berättat att han är stökig och uppviglar ungdomarna så det kanske vore lägligt att tala om för honom om våra befogenheter och förklara skillnaderna på avvisning, avhysning, omhändertagande och gripande. Polisen gör detta och tar med honom och vi såg aldrig till herr redaktör mer.

Avräkningsrummet Bagarmossens T-bana


En dag i vakten (kväll, Bastionen)
In till vakten kommer några stycken personer som skall deltaga i en återkommande träff och är hyfsat kända, men då en är märkbart berusad ber jag om legitimation varvid han drar sig tillbaka och de övriga släpps in efter det att de försökt övertala mig att släppa in även honom. 
Efter en stund kommer CP som är ansvarig för gruppen upp till vakten och frågar vad som händer och jag upprepar då att om han där, och pekar på personen som står utanför skall komma in vill jag se en legitimation. CP talar en stund med mannen som sedan avlägsnar sig. 
Sedan i ett annat sammanhang får jag se att den person det handlar om är säkerhetschef för ett större objekt där ABAB hade bevakning. Det vore intressant att veta om vakten på det objektet har bemötts annorlunda efter denna händelse. 

En dag i vakten (Bastionen)
En del av Sveriges regementschefer har möte. Vaktansvarig hade begärt en militärpolisgrupp för bevakning men då de var på övning fick han nöja sig med en extravakt från ABAB. I närhet till vakten finns en major från försvarsstaben ifall det skulle uppstå några problem. In till vakten kommer fyra herrar och följande utspelar sig
Överste C från Xxx (regemente) med stab och lämnar över legitimationshandling. Bockar av på inpasseringslista skjuter tillbaka legitimationen och frågar samtidigt om inte Översten har någon giltig legitimationshandling att visa.
En viss munterhet uppstår bakom Överstens rygg som tar upp sin legitimation och säger va! (legitimationens giltighetstid gick ut dagen före) ja jäklar på mitt regemente står de i givakt när jag kommer, och efter en viss fundering, förresten det gör de på alla regementen i Sverige. Men ska vi göra en överenskommelse och det är att jag ber min säkerhetschef att ordna ett nytt imorgon och här svänger han runt och pekar på en av männen bakom sig, vars leende snabbt försvinner, och det är han.

En dag i Vakten (kväll, Bastionen)
In till vakten kommer en person
Kapten NN, jag ska hämta ut en bil
Får jag besvära om ett körkort. Tar emot körkortet och lägger det på skrivytan framför mig, vänder mig om tar fram en pärm öppnar denna tar ut en körorder, stänger pärmen och sätter tillbaka den. Kontrollerar körordern med körkortet och skjuter ut körkortet genom vaktluckan och så vill jag se ett förarbevis.
Kn NN, förarbevis, Ja förarbevis. Kn NN, jag IFRÅGASÄTTER om vakten skall se mitt förarbevis
Jaha, skjuter igen vaktluckan vänder mig om tar fram pärmen sätter tillbaka körordern i pärmen och tillbaka med den i hyllan och vänder mig mot Kn NN. Här uppstår en stund ”arga leken” dvs. vi stirrar på varandra en stund och så kommer ett förarbevis fram. Öppnar vaktluckan tar förarbeviset och stänger luckan och så börjar proceduren igen med att ta fram körordern och sätta tillbaka pärmen etcetera. Studerar och jämför förarbeviset med körordern öppnar sedan vaktluckan skjuter ut förarbevis samt körorder och säger med vänligaste ton att bilen står två trappor ned till vänster och nycklarna sitter i. Då Kn NN upplevdes som ”stroppig” så stod också hastigheten av utförandet i relation till detta.
En dag i vakten (”Valpen”)
En solig och mycket varm sommardag går ut en runda med hund, vi knallar omkring på klipporna och tar ganska lång tid på oss och när jag ställer in hunden i rastgården så fyller jag på vattenskålen med nytt fräscht vatten från en kran alldeles utanför rastgårdarna (2). 
När jag gör detta blir hunden i den andra rastgården uppspelt och jag tycker då att jag även där skall fylla på med nytt vatten men det tar sin tid för hunden är väldigt uppspelt och jag kommer inte in i rastgården. Till slut hoppar han upp på ryktbordet som står mellan rastgårdsdörren och hundkojan. Jag går då in och passerar ryktbordet fyller på vatten i skålen och börjar gå tillbaka och när jag ska passera ryktbordet så kommer framtassarna på axlarna och han tar ett fast grepp i nacken med käken, jag kan inte vrida på huvudet och inte gå framåt för då hade han kunnat tappat fotfästet och hänga i nacken.
Då vi står så och inget mer sker så tar jag vänsterhanden och för upp den till nacken och in med handen mellan käkarna, han släpper då taget samtidigt som jag vrider mig ett halvt varv mot honom. Han tar då blixtsnabbt tag i överarmen och håller den i ett fast grepp och jag tar då höger handen och för in den mellan överarmen och käken och till slut släpper han taget.
Vi står nu öga mot öga och jag börjar då kela och klia honom bakom öronen för att till slut gå därifrån. Han höll ett riktigt tag i både nacke och arm men enbart med käken och inte några som helst synbara märken efter tänder utan endast en svag rodnad efter käken. Efter detta var han precis som vanligt.

En dag i vakten (”valpen”)
Själv på anläggningen, en solig lördag i skärgården. Tar hunden och går på en rondering och kommer så småningom till trappan ned till ingången till berget. Mellan stötvågsdörrarna fanns in trädörr och där gick gränsen för belysningen, Så jag öppnar trädörren släpper in hunden och går in själv, dörren går igen och det blir kolmörkt. Hunden blir orolig och snor runt benen varför det tar en tid att hitta lysknappen, som ni säkert förstår hade jag ingen ficklampa. Går så in i anläggningen och då jag är längst in så kommer tanken tänk om strömmen går nu, det kommer säkerligen ta något dygn eller mer innan någon reagerar och man lär väl kolla om man trillat i sjön. Så nästa dag, dags för rondering och minns då vad som hände igår så jag tar med mig en av de gamla ABAB lamporna som knappt lyste, vi hade bättre lampor men de var ju alldeles för tunga att bära.
Kommer så in i anläggningen inga problem kommer till en T korsning sträcker in handen och tänder belysningen, då smäller det till och blir kolmörkt, kortslutning. Jag tänder den medhavda ficklampan som knappt ger ledljus och letar mig tillbaka till vaktlokalen och tar en bättre men tyngre lampa och går ner i anläggningen igen men ser ingenting ovanligt. Den enda som var lite orolig var hunden som inte var van vid att det var nedsläckt i berget så han höll sig nära mig. Efter detta införskaffades en pennlampa till bröstfickan.



En dag i vakten (”Björnen”)
Sitter och fikar i ett rum invid vakten och ser en person som inpasserar och frågar den vpl. som sitter i vakten, vem var det där? Jag vet inte men han var major, men kuta efter honom och ta legitimation. Den värnpliktige tvekar varför jag själv sätter fart efter personen som nu hunnit in bit in i anläggningen och det tar en tid för mig att komma in då en sluss med två motordrivna stötvågsdörrar skall passeras
Då jag kommer ifatt personen så ser jag att det är StrilC Major J och säger jag att jag skulle se vem som passerat in och han svarar att det var så dags att komma nu. Jag säger att det är deras eget fel då de värnpliktiga är nära att skita på sig när de träffar folk med streck och stjärnor. Så går en tid (månader) och jag sitter i vakten så kommer Mj J och jag ber att få se en legitimation
Mj J, du har dåligt minne
Nej jag anser mig ha gott minne
Mj J, förresten så sitter det ett kort på väggen på mig
Svarar med len ton, men det var väl inte i går det togs, var på en lätt rodnad sprider sig över kinderna på Mj J. Sen säger jag att vi har väl något mer kort som inte är uppdaterat, varvid han lutar sig fram och ser då de uppsatta korten som är på Flottiljchefen, Militärbefälhavaren för östra militärområdet, han själv och kanske någon mer. MJ J, visar legitimation och passerar in och han måste ha sett att då vi saknade kort på MB som hette något med älg så hade vi satt ett urklipp på ett älghuvud på hans plats. Mj j kommenterade inte detta men strax efter kom ett foto på MB och här var det inte frågan om någon snigelpost precis.

En dag i Vakten (”Björnen”)
Sitter tillsamman med två vaktsoldater och fikar i ett rum i anslutning till vaktluckan och jag nämner då att det har hänt att militärpolisen har försökt ta sig in på anläggningen under utbildning.
Efter en stund hör vi en bil som kommer och stannar utanför vaktbaracken och ut kommer två killar. De säger att de kommer från en militärmyndighet och skall inspektera brandskyddet. Jag frågar då om det är sprinklerna i tunnel c som vi haft problem med och de svarar jakande. Sedan tar de fram ett tillståndspapper med diverse namnteckningar och stämplar och det ser väldigt officiellt ut. Problemet för dom var att det inte fanns någon tunnel c och följaktligen inga sprinkler.
Jag frågar om de inte har något vykort med sig då det är trevligare att titta på än deras papper och så pratar vi lite allmänt och så hänvisar jag till säkerhetschefen på flottiljen och de frågar vad han heter och jag säger att de vet de nog i vakten där men dom står kvar och tjatar en stund.
Då de avlägsnar sig säger jag åt en av soldaterna at ta en cykel och åka efter dom för jag kan garantera att de står en bil med MP bakom vägkröken, dom tror jag skämtar så jag beordrar en av dem vilken då sätter efter dom och efter en stund kommer han tillbaka och säger att det mycket riktigt står en buss med MP där. 
Sedan efter någon vecka då jag jobbar på ”Harry” kommer kompanichefen Kapten LS ner till vakten vilket är ovanligt då vi fikar tillsammans på morgonen och oftast även på eftermiddagen. Han säger då att han fått brev från militärpolisen där de säger att de kommit in på anläggningarna. Jag frågar då om det står anläggningarna och han svarar ja och då säger jag att det inte stämmer då jag tjänstgjorde på ”Björnen” och där kom dom inte in och att jag nämnde det direkt till Löjtnant P som var ställföreträdande kompanichef då han kom till anläggning straxt efter det MP hade lämnat oss och han sade att han mött dem och undrat vad dom gjorde i de här trakterna.
Jag vet inte riktigt vad han ville men fick höra att MP hade kommit in på anläggningen men inte in i Berget för vakten hade kontaktat kompanichefen som mött dom i backen uppför berget och på så sätt avstyrt vidare intrång. Han skulle kanske klaga men insåg det var fel person han vände sig till. Det hör till saken att jag ringde till anläggningen då vi blev utsatta för intrångsförsöket och upplevde att den jag pratade med antingen inte trodde på vad jag sa eller inte uppfattade vem det var som ringde eller mest troligt att MP redan hade bluffat sig in.

En dag i vakten (”Björnen”)
En stor flygövning pågår, en av de största efter världskriget, fullt pådrag i anläggningen då den är en viktig del i luftförsvaret. Någon gång på förmiddagen rapporterar ronderande patrull att det står en tyskregistrerad bil vid höjdmätaren som står någon kilometer från huvudanläggningen. Jag talar om detta för kompanichefen Kapten ÖE som säger att det där får du ta hand om men gå in i berget och informera dig och sen kan du ju höra med luftförsvarscentralen vad de anser.
Går in i berget och blir då förevisad/informerad och ser då att både NATO och Warzawapaktens signalspaningsflyg är på alerten och svensk jakt är uppe och identifierar och fotar dom. Normalt gick dom på den här tiden regelbundet upp i Östersjön men var speciellt på alerten vid försvarsövningar och de gick under namnet ”spårvagnarna”. Man hade också märkt en ökad frekvens av fartyg med stor antennuppsättning i radiolänkförlängningarna och det var också vanligt vid försvarsövningar.
Jag kontaktar Lfc ”Puman” i Bålsta och dom säger då att de vill att vi kontrollerar vad det kan vara då det är stor aktivitet med underrättelseinhämtning mot oss ock som jag kanske själv sett.
Jag redogör för kompanichefen vad man sagt från Lfc och det går ut en order att all värnpliktig personal som inte är i direkt tjänst anmäler sig till vaktchefen för vidare information och utrustning.
Jag har precis låst upp vapenkasunen och börjat dela ut vapen då patrullen meddelar att dom hittat två tysktalande damer i skogen i närheten av höjdmätaren och avbryter vapenhanteringen och får en bil med chaufför (Fänrik) till förfogande och beger mig dit. Nu är ju inte det här igår utan 45 år sen så det uppstår en viss språkförbistring och dom kan inte visa någon legitimation eller körkort och vi vill inte ta in dom till anläggningen där det råder full aktivitet.
Vi låter dom fortsätta plocka bär med övervakning av två vaktsoldater och Rottweilern Tamm och ställer kronbilar både framför och bakom deras bil. Ringer så Hudingepolisen men då de får höra vad det gäller hänvisar dom till Säpo inne i stan. Där säger man att några är på lunch och andra på uppdrag så vi bestämmer träff, när någon eventuellt kommer åter, vid en bensinstation. Tiden går och vi åker med jämna mellanrum till bensinstationen men ingen polis varvid vi ringer till dom och de säger då att det var länge sedan de var där men då vi inte fanns där trodde dom att vi inte var behov av dem. Det visade sig att vi varit på olika platser.
Under tiden hade det framkommit att damerna var på besök hos markägaren och då vi inte funnit någon komprometterande utrustning etc. så tog jag kontakt med Flottiljsäkerhetschefen Major H och vi beslöt då att släppa dom.
Nu ska man komma ihåg att detta var då kalla kriget var som kallast och mycket främmande underrättelseverksamhet var riktad mot Sverige och i och för sig så gällde allemansrätten men vägen  till höjdmätaren, som var av vital betydelse för verksamheten, var skyltad som enskild väg.






Foto ur Luftens Dirigenter av Bjarne Darwall (Anläggningen lades ner 1992)
PS
Ur en av Kungl. Maj:ts propositioner
 ”Efter hand som strilorganisationens uppbyggnad fortskrider, tillkommer centraler och radarstationer som geografiskt placeras utanför områden där militär bevakning finns. Allmänna bevakningsaktiebolaget skall fr. o. m. den 1 oktober 1967 anlitas för bevakning av vissa strilanläggningar.” 
De här namnen på anläggningarna som jag använder är s.k. FAR namn = Fast Anrops Signal och det var namn som användes allmänt i dagligt tal mellan stamanställda, civilpersonal etc. och var byggnadsnamnen. Sedan fanns; byggnadsnummer som B693, operativa FAR namn och Radarnamn som R188. 
Så hade ABAB BM nummer som inte användes på anläggningarna så jag känner inte till dem. Vad gäller Bastionen så var det namnet på byggnaden/kvarteret och innehöll Fortifikationsförvaltningen, Försvarets Civilförvaltning, Försvarets Datacentral, Försvarsområdesstaben och Försvarsområdets Körcentral. Om jag minns rätt så var det BM 97.
Tunnelbanans BM nummer känner jag inte till om det fanns något. Avräkningsrum var en SL- vokabulär. På den här tiden köpte man biljetter hos spärrvakten med kontanta medel och detta rum var till för att SL personalen efter arbetspasset slut skulle kunna stämma av/avräkna dagskassan i ett låst utrymme, som bestod av ett bord och en stol. Sedan fanns några klädskåp där vi på ABAB kunde hänga våra kläder, för övrigt stod rummet tomt under dagen och användes då till att förvara omhändertagna tills polisen kom och hämtade dom.
DS

Lars-Ola Ö

2024-04-06

C




 

Personalens egna händelser och berättelser.


Allvarliga händelser

Personalens arbetsbeskrivningar

Kul då eller efteråt.




 

Vakten och Älgen

 


Ibland blir en stressad situation riktigt rolig i efterhand. Fick en bevakning på ett hus där man försökt döda en vakt (annat bolag), då gärningsmännen tappat saker och polisen inte hade resurser till bevakning innan teknikerna kommer fick vi uppdraget, vi fick det för att man ansåg att vakten skulle vara beväpnad då dom misstänkta kunde vara farliga om dom kommer tillbaka.

Någon gång efter midnatt hördes ljud från granntomten ingen skulle vara hemma och bara ett svagt ljus lyste upp del av gården. Självklart lyssnar man noga och hörde någon trampa av  en gren eller liknande. Såg inget men ropade in att något kan vara på gång, nästa ljud hördes precis bakom knuten på grannens garage. Vad gör man ensam mitt i natten ??, jo ficklampa i ena handen revolvern i andra handen. Snabbt runt garageknuten tänder lampan och ropar stå stilla. Visar sig att jag lyser rätt på mulen på en älg som står 1,5m ifrån mig. Det tog nog bara en sekund så satt jag i bilen med en puls som gjorde att man inte ens kunde prata ????. 

När man lugnat  ner sig ropade jag in att allt var lugnt, samtidigt river älgen avspärrningen och går in på tomten jag bevakade. Stor del av natten bevaka vi ihop, minsta ljud och man såg det på älgen, så älgen bevaka tomten och jag vägen, så från att bli vettskrämd blev vi kollegor ett tag den natten. 

Men jag fick inte ens OB för hÄlgpass för denna händelse ??

1083 Pelle J

Vakten och Spegeln

Ja många dråpliga händelser skedde på vår uppdrag. Här ett från mej: 

Var på larm mitt i natten på SR Storängsbotten och efter yttre kontroll, gick jag in och sökte av våning nu för att gå vidare en trappa upp med ficklampa , när jag kom upp från trappan ser jag en person, höll på att få klubbmärke i brallan, men nu fick mysteriet sin förklaring. Personen jag såg var jag själv i en stor spegel som var vänd mot trappan. 

Tror det var nattvakts - sabotage, men dråpligt var det! ??

Arne H

Vakten och Barnet

 Satt och läste om barn och att dom inte tänker som vuxna. Kom då att tänka på när jag fick åka direkt på en butiksbevakning efter att man brukat våld mot personal. 

Så där står man i full uniform med batong och vapen vid kassorna, när en liten grabb kommer och ställer sig och tittar utan att säga något. Dom flesta barn brukar fråga om man är polis eller militär, eller så frågor om vapnet om man har det. Men efter lång stund och jag frågat om han undrade över något säger han, varför har du en sned hatt på huvudet. 

Visste vare sig om jag skulle skratta eller vad jag skulle svara. Visst är barn spontana. ?????

1083 Pelle J

Misslyckat inbrott?

 Tomteboda

1:a halvan av 80-talet fick vi ett inbrottslarm på ett objekt i Tomteboda, vid ankomst var samtliga vibrationslarm utlösta. När jag och poliserna som kallats kom ut mötte vi en person som sa att långt upp längs spårområdet hade han sett en rökpelare. Då SJ hade en del hot om sprängningar så skulle polisen kolla upp detta, jag åtgärdade larmen och lämnade. 

Senare får vi in en rapport om trasiga rutor på en fastighet och kallade dit vår samarbetsparter glasmästare för åtgärd. Strax efter ankomst meddelar han in om något som såg ut som en köttbit på väggen, polis kallas på detta. 

Vid undersökningar i området finns man en plats för sprängkista som flugit i luften. Troligen har någon försök ta sig in och misslyckats och det var rester från denna person man hittade.

1083 Pelle J

Fräck stöld norr om Stockholm

 Ovanlig stöld norr om Stockholm

Fick åka på larm till en butik norr om Stockholm, då det var en bit att åka hade polisen redan varit framme och meddelade att allt var helt. När jag komm fram körde jag förbi framsidan som såg ok ut. Inne i butiken ser jag att flera rörelselarm utlöst på framsidan. Går ut igen runt butiken för att kolla om man tex glömt låsa dörrarna. 

Då hittar jag orsaken det hade varit en stöld man hade tagit hela skyltfönstret, allt annat var orört. Så vi kallade polis igen och bad dom samtidigt att spana efter en lastbil med kran och ett stort fönster på flaket.

 Poliserna som återkom var samma som meddelat att allt var ok så dom skämdes ju lite. Hörde aldrig om fönstret hittats igen.

1083 Pelle J

Värdetur som kunde gått bättre



Min första tur med värdebilen Slodan

I min första biltjänst N29 ingick bla att bli inlåst i värdebilen Slodan mellan kl 17-21. Man tog emot värde genom en speciell sluss. Bilen var otroligt tung så dom fick satsa i uppförsbackarna. Ibland djävlades dom med inbromsningar i onödan, vilket var obehagligt för den i skåpet, men man kunde hämnas genom att snabbt ge en strypning av motorn i en backe så dom fick starta om på 1;an igen. I skåpet hade man full kontroll över bilen samt att man satt säkert då intrångsskydd var så det klarade flera timmar.

Men min första tur blev inte vad jag tänkt mig, fick en snabb instruktion hur intern komunikation fungerade och slussen, men man glömde informera om viktiga saker som senare skulle hända. Vid första lastningsstället öppnade man bakdörrarna för lastning då det inte fanns annat värde i bilen. Problemet var att innan dom öppnades skulle jag trycka på lite knappar, vilket jag inte visste så överfalls larmet startade. På radion ville dom ha en kod av mig som jag heller inte hade så man skickade full styrka. Inom några minuter var hela kvarteret blått av polisens ljus. Dom var inte speciellt glada men jag fick snabbt lära mig vad som skulle göras. Under tiden jag åkte med hade vi inga rånförsök troligen beroende på bilens säkerhet, men det fanns ofta gott om pengar så man kunde som Joakim von Anka ligga mjukt på pengasäckar.

Att åka bilen gällde att man inte hade cellskräck eller måste gå på toa ofta då man var inlåst i drygt 4tim. Körde dom bara vettigt fanns det en bekväm stol bak i skåpet.

Denna bil är inte i drift längre.


1083 Pelle Johansson

Klantiga tjuvar på Söder

 Roligt ingripande.

Var skickad till söder för att kolla varför vi inte fått larmtillkoppling på en butik. Framme när jag går mot butiken så ser jag att skyltfönstret på butiken bredvid är sönderslaget och där inne står två medelålders män och plockar varor. Dom har inte sett mig så jag kallar på polis och går fram och knackar den ene på axeln med batongen, och frågar vad dom gör.

Svaret kom snabbt jo vi gick här på gatan och såg några ungdommar göra inbrott, vi jagade dom ner till parken där dom slängde stöldgodset. Nu håller vi på att lägga tillbaka det dom tog.

Polisen tog med sig personerna och ingen trodde på deras historia, jag fick laga rutan.

1083 Pelle Johansson

Gasexlosion på Östermalm

 Gasexlosion på Östermalm


1983  Gasexplosionen på Brahegatan i Stockholm den 3 mars. Last på en gasbil exploderade, stora skador men turligt nog ingen död och vad jag vet bara två skadade, chaffören av tryckvågen när han flydde från bilen och en i närheten av glassplitter.
Min erfarenhet blev att telefonen ringde och man ville ha ut mig direkt till Sturegatan korsningen vig Motormännens. Hade uniformen hemma så jag slapp åka till jobbet och byta så jag var där inom 20min. Explosionsplatsen var ju längre bort men ej synlig från platsen, men tryckvågen hade studsat fram och ödelagt mycket fönster, På bilden Motormännens riksförbund samtliga skyltfönster krossade av tryckvågen.

Initialt tog vi hand om avspärrningar så ingen skulle bli skadad av fallande glas m.m. Tre personer som inte ville åtlyda när det gällde att dom inte fick parkera där fick sina bilar bortbogserade samtidigt som man flyttade andra fordon som man ej nått ägare men stod i vägen för arbetat att röja. Flera fordon hade ju fått skador av tryckvågen tror några kollegor var drabbade.

När avspärrningar var på plats tejpade jag och Stickan en del mindre rutor i väntan på Sam-glas som skulle byta flera stora skyltfönster.
Därefter fick man stå i kylan och bevaka avspärrningen medan polisen satt i en varm buss och bara gick ut om någon behövde eskort till någon lägenhet eller liknande. Vilket när jag åkte hem visade sig att polisen skulle bevaka och vi följa dom som behövde.

På väg hem poliskontroll och jag som hade dåliga däck, drog ner rutan ca 5cm polisen frågade om det inte gick att öppna mer, jag sade att jag stått och frusit i flera timmar och gjort hans kollegors arbete på Östermalm. Han såg att jag satt i uniform och sa då kan du åka hem och värma upp dig. 

Jag åkte hem på mina dåliga däck och inväntade nya arbetsdagar och händelser vilka var en del under 80-talet
1083 Pelle



15år på ABAB

 15år på ABAB

Inga-Lill B

Bara arbetat i Sthlm

Jag började på ABAB febr 1972 och slutade i maj 1987. Jag hade förmånen att vandra runt och fick göra många olika saker.

Startade med stansning på Skeppsholmen i huset där Tillsyn utgick ifrån. Sen lite på lönekontoret på Sibyllegatan. Radio-och TV huset i receptionen och Garnisonen. Det var första året.

Sen körde jag posten parallellt med lunchavlösningar på några Totalförsvarsobjekt. Då fick jag också köra efter Åhs Express till olika postkontor i länet. Under den tiden jobbade jag också med marknadsavdelningen för att skapa en ny uniform på spinnsidan. Vi blev fler kvinnor och de flesta jobbade i receptioner, dvs träffade mycken allmänhet. Det var andra året.

På senvåren blev jag rekryterad till LC. JL Anders ville att jag till att börja med semesteravlösare på radion. Det slutade med att jag blev kvar där, Riddargatan, i ca 2 år.

Nästa stora projekt blev Planeringen i samband med digitaliseringen av schemana. Där var jag kvar i flera år. 1980 blev jag xtra anställd som det kallades.

Jag flyttade ut i Sthlms skärgård och pluggade också. Företaget hade också flyttat till Provisorn då. Jag fortsatte att jobba mest som radiooperatör ganska mycket. Förutom lite inhopp på administrativa avdelningar, personal, larm, ekonomi, sekreterare. I samband med skotten i Sollentuna så hoppade jag in som administratör på värdeexp. Bl a Ut- och inlämning av pengar… ja ni vet som var med. Som ni märker om man jobbar länge på ett företag så hinner man vara med om mycket. Det förstås om man är nyfiken och villig att prova på.

Jag jobbade fackligt aktivt under några år eftersom jag ansåg det vara viktigt. Nu låg ju ABAB i framkant när det gällde personalfrågor så det gick ganska bra. Vi hade redan villkor som arbetades fram gm MBL för övriga. (1987 slutade jag för att börja på LAC som låg vid Slussen då och slutade där när de flyttade till Johannes).

Många minnen kommer upp när jag tänker tillbaka. Förutom kamratskapet, personalfesterna, båtresorna, Ababiaden, spännande möten, kärleksdraman, idrotten med en stor entusiast i spetsen. ????

Brand på Etnografiska museet

 Brand på Etnografiska

1:a halvan av 80-talet fick vi ett inbrottslarm på Etnografiska. väktare och Polis kallades till platsen och vi hade en väktare i närheten. När väktaren anlände så fick vi även in brandlarm och fick bekräftat på platsen om rök. Räddningstjänsten var då på väg och även jag skickades dit för ev hjälp. 

Det brann i en utställningslokal med indianföremål (tror det var Inka), vi bar ut så mycket vi kunde ur lokalen och då vi bar ut det sista brann det i taket ovanför oss och räddningsledaren på plats avbröt vidare arbete förutom släckning i lokalen.  

Tack vare teknik och bra samarbete mellan alla räddades massa overderliga historiska föremål.

1083 Pelle J

Sprängning av fontainebleau

 Sprängning av Fontainebleau


Nyårsafton 1982 en dag som gjorde starkt intryck på mig

Ett av mina starkaste minnen från tiden i Stockholm var en nyårsafton natten till nyårsafton 1982. Har jobbat hela natten ser fram emot att få sova då vi skall på nyårsfest på kvällen. Det är vid 5-tiden på morgonen och mitt pass slutar då, befinner mig på ledningscentralen på Tulegatan (Provisorn). Går precis in till grabbarna på radion och skall säga gott nytt år, någon skriker då på radion skicka allt ni har huset försvann eller något liknande. Den som ropar är Mårten arbetsledare på fasta objekt, han befinner sig vid korsningen Mäster Samuelsgatan och Norrlandsgatan en explosion har skett i övre våningen och delar av huset har rasat ner på gatan det visar sig senare vara en bomb som sprängt i restaurang Fontainebleau. 

Vi som befinner oss under mark märker inget av den kraftiga explosionen men den hördes tydligt långt ut på Lidingö där folk stod och skulle gå på bussen, ironiskt nog var det en av dessa som skulle jobba på granngatan Jakobsbergsgatan på televerket. Men jag och Eklöv som stod bredvid sprang ut i garaget tog en åtgärdsbil drog järnet ut ur garaget på Tulegatan sedan höger ner Kungstensgatan och höger igen ut på Birger Jarlsgatan. Sträckan till Norrlandsgatan avverkades på rekordtid rödljus och hastighetsskyltar existrade inte. När vi svängde in på Norrlandsgatan fick vi ta det lugnare redan här innan vi passerat Kungsgatan låg det spillror på vägen. Kungsgatan och Lästmakaregatan passerades vi stannade vid Jakobsbergsgatan. Vi träffade Mårten som var lite omskakad men oskadd, strax efter kommer första polis och brandbilen. Till en början släkte man inte elden som var kraftig men det berodde på att det var gas som brann, när den stängts av började man släcka. 

Vi tog en snabbkoll i området och i en ruta Regeringsgatan-Lästmakaregatan-Biblioteksgatan-Smålandsgatan var mängder med rutor trasiga av tryckvåg och splitter. Mårten som är mycket driftig tog snabbt kontakt med polis och räddningsledning och kollade vad vi kunde hjälpa till med. Vi fick som första uppgift börja ta hand om avspärrningar. Så Mårten var hos polisens ledning på platsen och jag plaserade ut folk allt eftersom dom kom till oss. Vi såg också till att få ut så mycket material som möjligt, så vi kunde starta provisoriska förteckningar när vi fick klartecken. En liten kul grej som jag råkade ut för var att allt fler poliser och brandmän m.m. började fråga mig om åtgärder samt om vi kunde hjälpa till, vi var ju många där och jag var nog yngst. Men det visade sig att jag var den enda från ABAB med gul hjälm vilket dom tog som arbetsledare. 

När vi varit på platsen ca 1-2 timmar kom det en vakt ut ur huset mitt emot och frågade vad som hänt, vakten hade bevakning i Salenshuset tror jag det hette och sovit i källaren, kul att inrapportera att för 2-tim sedan skadades fastigheten allvarligt men jag upptäckte det nu, nästan alla fönster var urblåsta. Vif ick fram rätt gott om folk till avspärrningarna samt som hjälpte till att täcka fönster när vi fick klartecken, tyvärr så var våra vakter inne på Jakobsbergsgatan inte lyhörda för vad vi sa, så när vi stod nere och täckte rensade dom fönster från glas högre upp vilket gjorde att vi fick glas på oss. Vid avspärrningarna dök det upp problem med folk som skulle in i området av olika anledningar fast vi sa att ingen får komma in. Många i Macdonalds personal mitt emot sprängningen hade sin nyårssprit i klädskåpen på jobbet så det blev lite surt ett tag. Det bästa var att det var Mårten som var på plats för han var mycket lätt att jobba med får saker gjorda och krånglade inte till det. Så först vid 5-tiden på eftermiddagen kom jag hem och skulle på fest kl21, vågade inte ens lägga mig ett par öl och lite skumpa vid tolvslaget sedan var jag färdig turligt nog kunde företaget ordna hemtransport. Kan ju nämna att mina vänner som i god tid bokat bord på Fontan fick lite träflis av mig istället. 

80-talet bjöd på många intressanta jobb som gasexplosionen på Östermalm, sprängkista i Tomteboda där någon troligen misslyckats att ta sig in blev uppdelad i småbitar, sprängning skattemyndigheten och kronofogden i nacka, bombmannen plus många fler intresanta jobb man fick vara delaktig i. Även många goda skratt vid larm och missförstånd. 

1083 Pelle J

B


 

ADMINISTRATION


För att driva ett företag över hela landet behövs en hel del administration. Ofta hade ju varje avdelning någon administrativ personal, utöver den fanns i dom olika regionerna ekonomi - planering - sälj mm. Och i slutändan fanns huvudkontoret där allt det gemensamma sköttes ifrån. Sedan hade vi ju ABAB-skolan som var en central punkt för att man skulle kunna lära sig yrket och jobba på ett gemensamt sätt.











2024-04-04

A




 

TEKNIK OCH LÅSAVD

 


TEKNIK OCH LÅSAVD
ABAB hade egen teknikavdelning som både jobbade med det interna och även med att hjälpa kunder att få rätt utrustning för att skydda sina objekt mm. 
Låsavdelning fanns på några platser som fullskaliga Låssmeder. På vissa andra platser fanns även en del låstjänster som utfördes av väktare som tex låsbyte mm på jourtid. 




PARKERINGSSERVICE


PARKERINGSSERVICE 
Fanns på flera orter och kunde innebära allt från övervakning av p-platser till tömning och service av P-automater. Här gällde det att kunna behålla lugnet för vissa kan bli väldigt arga när dom fått lapp på bilen.